1960-talet

1965

Lerig premiär med hemmaseger

Det var bara sex plusgrader när de 538 löparna gav sig iväg från Hersby åker på älgsöndagen den 10 oktober. IFK Lidingös Berndt Ekström hjälpte till att snitsla banan dagen före vilket inte hindrade honom från att rycka ifrån skidåkaren Karl-Åke Asph strax före Abborrbacken 5 km från mål och vinna med en dryg minut på 1.52.21.

– Jordgetingar anföll oss i tätgruppen under loppet och några av de som blev bland de tio bästa blev stungna, men jag klarade mig, berättade Berndt många år efter.

Tolv man tog sig under två timmar på den tuffa banan som innehöll stenar, rötter och ojämnheter i en utsträckning som inte finns idag.

Initiativtagaren Sven Gärderud var speaker och sekreterare och Lars-Eric Dahlstedt banansvarig. Loppet var fin propaganda för långlöpning och Torsten Tegnér i medarrangerande Idrottsbladet var lyrisk. Ekonomiskt gick evenemanget med 10 000 kr i vinst men minus var det faktum att vattnet tog slut på flera ställen.

 

1966

Överlägsen seger av världsrekordhållaren

Britten Tim Johnston kom till Lidingö som regerande världsrekordhållare på 30 000 m bana (1.32.34) och visade klassen genom att enkelt springa ifrån allt motstånd och vinna med fem minuter på 1.45.26. Tvåa blev fyrfaldige SM-vinnaren i maraton, Erik Östbye, från Örgryte som trots sina 45 år blev bäste svensk. Hans son Kent, 18, och dotter Ann-Marie, 20, ställde upp utom tävlan och därmed hade den första kvinnan fullföljt tremilen (på 2.40) även om det var utan nummerlapp och utan att springa in under målskynket.   

IFK Lidingö tog den första inteckningen i vandringspriset som var Carl Milles ”Diana med Molnringen” värderad till 25.000 kr. I laget ingick Berndt Ekström, Tommy Holmestrand, Sten Andersson, Per Sommerhein och Jan Söderberg som senare blev marknadsansvarig för Lidingöloppet.

Antalet anmälda var 1392, dubbelt så många som premiäråret, och därför flyttades starten till Koltorps gärde som använts allt sedan dess.

 

1967

Premiär för TV-sändning

Redan 1965 gjorde Sven ”Plex” Pettersson ett TV-inslag om Lidingöloppet och två år senare var det dags för den första riktiga TV-sändningen av loppet i och med ett 45-minutersprogram som visades i efterhand.

I stort sett hela tremilen genomfördes i ösregn och det blev tufft för den breda massan. Eliten klarade sig bättre och där vann IFK Moras skidåkare Karl-Åke Asph efter en sällsynt spännande avslutning. In på målgärdet på Grönsta hade Asph sällskap av Nedo Facic och hur denne än försökte ta sig förbi så gick det inte och Asph vann til slut med sju sekunder på 1.50.44.

 De första två åren var 30 km det enda loppet men 1967 tillkom damklassen som mätte 15,8 km med start vid Fågelöudde. Trettio tjejer kom till start och premiärvinnare blev landslagsskidåkaren Barbro Tano från Kiruna som med 1.12.01 var femton sekunder före tvåan. Fyra var Anne-Marie Östbye från Solvikingarna som sprungit tremilen utom tävlan året före. 

 

1968

Bråttom i starten och premiär för kranskulla

En tjuvstart inledde det fjärde Lidingöloppet och hur startern Åke Svensson lyckades få stopp på den 1579 löpare stora hjorden efter 75 meter är det ingen som riktigt vet. Men alla återvände till rätt sida om linjen och kom sedan iväg som de skulle. Starkast på sista milen var 22-årige Rolf Hesselvall från Mälarhöjden som kom in solo på upploppet och vann med en halvminut på 1.46.26. Strax före mål möttes han av Elisabeth Kåremo som var Lidingöloppets första kranskulla och de kostade på sig att gå över mållinjen tillsammans. 

47-årige Erik Östbye blev sexa på 1.48.36 vilket fortfarande var åldersrekord när det var dags för det 50:e Lidingöloppet 2014.

I damklassen segrade fjolårstvåan Viola Ylepää med hela tre minuter på 1.05.34 och visade åter att skidåkare klarade av den extremt långa distansen 15,8 km. I banlöpning var 1500 m den längsta tävlingsdistansen vid denna tid.

 

1969

Härligt sommarväder och massor med åskådare

Efter mer eller mindre dåligt väder de första åren genomfördes 1969 års upplaga i ett härligt höstväder med närmast sommartemperatur och molnfri himmel. Uppemot 10 000 åskådare följde tremilen som med sina 1612 startande innehöll löpare från 22 av landets 23 distrikt, bara Dalsland saknades.

Den för Fredrikshof tävlande sydafrikanen Chris Wade tog kommandot vid Fågelöudde efter 15 km och sololöpte till en överlägsen seger på rekordtiden 1.41.58. Tvåa blev landslagslöparen Peter Fredriksson som i sin karaktäristiska skärmmössa nådde målet på stumma ben på 1.44.27 efter att så när hunnits upp av gotlänningen Owe Malmqvist.

Rekorden förbättrades i alla åldersklasser inklusive damklassen där Siv Larsson från Umeå vann på 1.03.34.

Nytt för året var juniorklassen som hade samma sträckning som damloppet och där vann Göte Midelf från IF Linden i Farsta på 55.07.

Under de fem första åren fick de som klarade segertiden plus 30 procent IFK Lidingös bronsplakett med ”Lidingöloppet” i relief. 1969 var medaljtiden så bra som 2.12.33 vilket 316 man klarade och därefter fastställdes medaljtiden till 2.15.00 oavsett vad segertiden blev.

Vidare till 1970