Lidingöloppet – ett gigantiskt arrangemang

Tre tuffa mil är vad Lidingöloppet förknippas med men jätteevenemanget innehåller också en lång rad andra klasser och distanser för alla åldrar. För att alla löpare ska kunna prestera sitt bästa går det under de tre tävlingsdagarna åt bland annat 46.000 liter vatten, 64.000 kanelgifflar och 32.000 bananer. Lidingöloppet är också ett evenemang som växer över hela landet tack varje Lidingöloppet on Tour.

När det 49:e Lidingöloppet arrangerades 2013 var 43.510 löpare anmälda till de 57 klasserna varav 36.326 fullföljande.

– Varje deltagare har med sig i snitt 1,5 personer som sällskap så det blir omkring 91.000 människor. Många kommer med bil eller buss men de flesta använder lokaltrafiken och därför har vi 18 gratisbussar som går i skytteltrafik mellan tunnelbanan i Ropsten och nummerlappsutdelningen vid Lidingövallen. Det kommer också två X2000-tåg från Göteborg direkt till Värtahamnen varifrån det också går bussar till ön, säger Tomas Hoszek som är generalsekreterare för Lidingöloppet.

Tävlingshelgen inleds med Lidingö skolstafett på fredagen följt av juniorklasserna och 30 km dagen efter och då är trycket på lokaltrafiken som störst.

– Av de 91.000 besökarna kommer drygt två tredjedelar på lördagsförmiddagen då 15- och 30 km-loppen går och då har SL extrainsatta och förlängda tåg. Men vi har sådan rutin vid det här laget så det brukar inte bli många minuters väntetid ens då. 

På söndagen genomförs Lilla Lidingöloppet, Knatteloppet och Lidingö Tjejlopp och då är släkt och vänner på plats i större utsträckning men det är inte alls samma tryck som på lördagen.

 

18.000 plastpåsar

Att ha start och mål på olika ställen som det är på tremilen innebär logistiska utmaningar och i alla år har man finputsat transporten av de nu omkring 18.000 plastpåsarna med överdragskläder från starten på Koltorps gärde till målet i Grönsta.

– Vi använder fyra traktorer som kör de tre kilometerna och när de kommer fram har vi 150 funktionärer som jobbar med att placera ut påsarna i nummerrader. Tidigare hade vi också funktionärer som mot uppvisande av nummerlapp lämnade ut påsen men sedan 2005 hämtar man den själv vilket fungerar bra.

 

Helhetsupplevelsen är viktig

Med 49 års erfarenhet är infrastrukturen och logistiken väl inarbetad och de flesta av de så kallade blockcheferna har samma ansvarsområde år efter år vilket skapar en vältrimmad organisation.

– Den största utmaningen tycker jag är att få alla varor till rätt plats för det är en omfattande försäljning på framför allt Grönsta där man kan äta, fika och köpa en del annat. Tillsammans med löparservicen jobbar vi mycket med helhetsupplevelsen där även de som inte springer ska trivas och ha något att göra.

Grönsta gärde ligger i princip mitt ute i skogen och där byggs en restaurang med full service med allt vad det innebär av elförsörjning, vattendragning och så vidare.

 

2500 funktionärer

Rent organisatoriskt är Lidingöloppsorganisationen indelad i en pyramid med tävlingsledningen i toppen och tio heltidsanställda på kansliet. Under dem finns 45 blockchefer och 130 huvudfunktionärer som rekryterar totalt 2500 ideellt arbetande krafter som krävs för att få de tre tävlingsdagarna att fungera.

– Lidingöloppskansliet är också operativt ansvarig för Blodomloppet i Stockholm, Lidingö Ultramarathon och Lidingö Mountainbike som dock inte är knutna till Lidingöloppshelgen men som är viktiga för att skapa arrangemang över kalenderåret.

 

Fyra huvudområden

Lidingöloppsarenan består av fyra områden: Lidingövallen med nummerlappsutdelning och mässa, Koltorp som är start för 15 och 30 km, banan samt Grönsta gärde som är målområde. Bland alla arbetsområden ger Tomas Hoszek några exempel:

– Ett är prisutdelningarna. De sex främsta i de 57 klasserna får pris och för det har vi en hel container med priser som ska hitta rätt lopp och mottagare.  

Ett annat viktigt område är sjukvården som kräver omkring 130 personer med specialistutbildning.

– Vi har 80-talet personer från Röda Korset, över 35 hjärtstartare och flera läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster vilka till sitt förfogande har två ambulanser, tio sjuktransportbilar och två fyrhjulingar.

 

Omfattande tältbygge

En vecka före första start börjar byggandet av målområdet på Grönsta vilket följs av mässan på Lidingövallen och starten på Koltorp.

– Från att första tältet sätts upp till det sista tas ner går det 1,5 vecka. Vi använder ett trettiotal tält som vi hyr vilket innebär att vi också får en hel del hjälp med upp- och nedmontering. 

Direkt efter avslutat lopp börjar utvärderingen.

– Det innebär bland annat att utvärderingsdokument skickas till besökare, funktionärer, sponsorer och samarbetspartners och en månad senare har vi första planerings/utvärderingsmötet med blockcheferna. Sedan fortgår arbetet i olika grupper under hela året med tre möten i storgrupp för att säkerställa nästkommande år.

Fakta

Alla loppen

Fredag
Lidingö Skolstafett
Lidingö Rullstolslopp
LidingöRuset
Lidingö På Gång
Lidingöstafetten

Lördag
Juniorklasserna
Veteranklasserna
M/K 15 km
M/K 30 km           

Söndag
Lidingö Knattelopp
Lilla Lidingöloppet
Lidingö Tjejlopp 10 km

Läs även om...

Sportdryck, vatten och bananer i mängd

Att förse löparna med vätska har alltid varit en viktig uppgift och en logistisk utmaning. I det första Lidingöloppet 1965 serverades blåbärssoppa och vatten med sockerlösning som forslades ut i 50-liters mjölkflaskor. Ett halvt sekel senare handlar det om tankbilar och totalt nästan 100.000 liter vätska under Lidingöloppshelgen.

Läs mer »

Lidingöloppet on Tour breder ut sig över landet

Utvecklingen av Lidingöloppet som evenemang är något som IFK Lidingö Friidrott och IFK Lidingö SOK jobbar hårt med. I det ingår ett samarbete med dussintalet långloppsarrangörer ute i landet under namnet Lidingöloppet on Tour där Staffan Movin, ordförande i Lidingöloppet sedan 2009, är drivande.

Läs mer »

Lidingöloppsprofilen Magnus Bergman

En person som verkligen är förknippad med Lidingöloppet är Magnus Bergman som nådde en av sina största framgångar på tremilen på 1990-talet där andraplatsen 1992 på dåvarande svenska rekordtiden 1.37.24 var höjdpunkten.

Läs mer »

Kranskulla – ett hedersuppdrag

Att hälsa vinnaren välkommen till mål och lägga segerkransen runt halsen är kranskullans uppgift och i Lidingöloppet är det en tradition sedan 1968. Kranskullan bär sedan 1997 Lidingödräkten och har en omfattande uppgift under Lidingöloppshelgen då hela 19 vinnare ska lagerkransas.

Läs mer »