Grete Waitz – obesegrad på tolv starter

Ingen har dominerat i Lidingöloppet som Grete Waitz från Norge. Hon var världens främsta kvinnliga långdistanslöpare i slutet på 70- och början av 80-talet och vann 15 km tolv gånger åren 1976–1988.

Gretes segersvit i Lidingöloppet är unik och faktum är att hon vann samtliga gånger hon ställde upp. Scenariot var alltid detsamma vilket innebar att hon ledde från start till mål och många är de bilder från startgärdet på Fågelöudde då hon ligger först med resten av fältet som ett jättelikt fågelsträck bakom sig. Med sitt vackra och vägvinnande löpsteg var det aldrig någon som ens var nära henne.

Grete började tävla för Oslo-klubben SK Vidar och koncentrerade sig på medeldistans i början på karriären och gjorde bland annat några landskamper mot Sverige. Den mest minnesvärda är från Oslo 1975 då hon satte världsrekord på 3000 m med 8.46,6. Dagen efter förbättrade Anders Gärderud, son till Sven Gärderud som var initiativtagare till Lidingöloppet, världsrekordet på 3000 m hinder till 8.10,4!

Grete var 23 år vid tiden för OS i Montreal 1976 där hon sprang 1500 m men blev utslagen i semifinalen trots en så bra tid som 4.04,8. Det var en stor besvikelse och hon övervägde att avsluta elitsatsningen. Men hon märkte att ju längre hon sprang desto bättre gick det och hösten 1976 debuterade hon i Lidingöloppet genom att vinna 15 km med över tre minuter på 54.39.

– Grete var den första löparen vi bjöd in och betalade resa och uppehälle för. Under segerintervjun fick hon frågan om hon skulle komma tillbaka: ”Jag vet inte, jag kommer kanske att trappe ner”. Men så blev det inte utan hon satsade på maraton och blev en årligen återkommande gäst i Lidingöloppet, berättar Lars-Eric Dahlstedt som var generalsekreterare för Lidingöloppet då.

 

Sexfaldig världsmästare

1978 blev Grete världsmästare i terränglöpning och kom att vinna titeln fem gånger varav fyra i rad. Året efter blev hon inbjuden till New York City Marathon och det var på 42,2 km hon hittade sin verkliga paraddistans. Hon förbättrade världsbästatiden fyra gånger och gjorde som bäst 2.24.54 vilket var i London 1986.

Nio gånger vann hon i New York vilket är fler än någon annan lyckats med och 1983 blev hon historiens första världsmästarinna i maraton då hon tog guld i Helsingfors. Året efter sprang hon hem silver i OS-maran i Los Angeles.

 

Banrekordet står sig för alltid

I Lidingöloppet var Grete alltid överlägsen och sin bästa tid över de 15,2 kilometerna gjorde hon 1980 med 51.03. Den tiden stod oöverträffad ända till 2001 varefter man ändrade distansen till 10 km och det är med andra ord ingen som sprungit fortare. Närmast var Sara Wedlund i 1996 års lopp som hon vann på 51.15.

– Gretes födelsedag var 1 oktober och inföll ofta vid Lidingöloppet och 1983 ordnade vår sponsor AGA ett födelsedagskalas när hon fylld 30 år. Det var trevligt! säger Lars-Eric Dahlstedt.

1988 vann Grete Stockholm Marathon på det ännu gällande banrekordet 2.28.24 och samma år gjorde hon sitt sista lopp på Lidingö då hon vann på 54.39 – exakt samma segertid som i första loppet tolv år tidigare. Under elitkarriären hade hon ofta familjen med sig i form av maken Jack och sina bröder som också sprang loppet flera gånger. Efter karriären återkom Grete vid flera tillfällen när hennes brorsbarn var med i Lilla Lidingöloppet.

Hon var en fantastisk ambassadör för friidrott i allmänhet och löpning i synnerhet och bidrog mycket till att joggingvågen i början på 1980-talet också fick tjejer att börja springa.

Grete gjorde sitt sista maraton 1992 med sin vän och tillika grundaren av New York City Marathon, Fred Lebow, som efter att ha fått diagnosen hjärncancer ville genomföra sitt eget lopp en gång till. Med Gretes hjälp kom han i mål på 5.32.34 och avled två år senare.

2005 drabbades Grete själv av cancer. Den gick inte att stoppa och 2011 somnade hon in bara 57 år gammal. Efter sin död hedrades hon som andra idrottsutövare genom tiderna i Norge med en statsbegravning. Hon står staty utanför Bislett stadion i Oslo.

 

Fakta

Grete Waitz tolv Lidingölopp
1976 1 54.39
1977 1 53.05
1978 1 51.52
1979 1 53.05
1980 1 51.03
1981 1 53.18
1982 1 52.08
1983 1 52.07
1984 1 53.52
1985 1 53.20
1986 1 53.12
1987 Skadad
1988 1 54.39