Ladda för ett säkert lopp

Praktikertjänst är partnern som leder sjukvårdsinsatsen under TCS Lidingöloppshelgen. Det gäller att komma förberedd, säger Anders Rahmqvist, läkare LidingöDoktorn, en mottagning inom Praktikertjänst som jobbat med sjukvården på TCS Lidingöloppet de senaste åren.

Hur toppar jag formen de sista veckorna innan loppet?
Förutsättningen för ett lyckat lopp är att du gjort grundträningen under det senaste halvåret. Ska du springa 30 km är det helt avgörande att du kommer väl förberedd. Om du tagit det lugnare under semestern behöver du inte oroa dig givet att du tränat bra under försäsongen och våren. Sista veckorna innan loppet skulle jag råda till att inte göra några större förändringar i ditt planerade träningsupplägg. Sista långpasset skulle jag inte lägga senare än 10-14 dagar före loppet, men det är förstås individuellt beroende på hur erfaren löpare du är. Några korta, snabba pass när det närmar sig brukar kännas bra mentalt för att känna att man har fart i benen. Att äta och sova bra är minst lika viktigt i uppladdningen.

Vad ska jag tänka innan jag ger mig ut i spåret?
Var ärlig mot dig själv och reflektera över din form och hälsa. Ställ inte upp i loppet om du inte känner dig helt frisk. Inom kort får alla löpare ett mail med en hälsodeklaration som är utvecklad av Europeiska Hjärtläkarföreningen. Genom att svara sanningsenligt på frågorna får du som löpare en bra indikation på om du har förutsättningarna att klara av den utmaning som Lidingöloppet är.

Är det någon kategori löpare som bör vara extra försiktiga?
Ja, i synnerhet de som har en sjukdomshistorik. Det kan vara hjärtsjukdom, högt eller svårkontrollerat blodtryck, astma, diabetes, epilepsi eller om du lider av annan allvarlig sjukdom.

Vad ska jag göra om jag tillhör någon av dessa kategorier?
Då ska du i god tid före loppet prata med din läkare och noga diskutera igenom huruvida du ska starta eller ej.

Om jag inte har någon sjukdomshistorik men känner mig hängig dagarna före loppet – vad bör jag göra då?
Delta inte om du har varit sjuk två, tre dagar innan loppet. Det gäller om du haft en förkylning, feber, kräkningar, diarré, bröstsmärtor eller mått dåligt på något annat sätt. Det finns sjukvårdspersonal att diskutera med vid starten, men vi kommer inte att kunna ge tillräcklig individuell rådgivning så nära inpå loppet. Det är i slutändan ditt beslut och ditt ansvar om du väljer att genomföra loppet, så var rädd om dig.

Finns det några varningssignaler att vara uppmärksam på?
Om du under träning haft symptom som bröstsmärta, tryck över bröstet, yrsel, känt dig ovanligt andfådd eller på annat sätt mått dåligt bör du inte starta. De allra flesta akuta sjukdomsfall under Lidingöloppet drabbar löpare som mått dåligt inför loppet men ändå startat. Börjar du få känningar under loppet bör du genast bryta. Lidingöloppet har personal runt banan som hjälper dig till målet.

Hur ser tillgången på sjukvård ut under loppet?
Vi har byggt upp ett sjukvårdsteam för att du som deltagare ska känna dig trygg innan, under och efter loppet. Vi finns där för din skull och är redo att snabbt hjälpa dig.

Något sista råd?
Ta inga risker. Det är orättvist mot dig själv och din familj. Det finns många andra tillfällen att springa när du känner dig bättre. Till dig som känner dig trygg i ditt deltagande önskar vi på Praktikertjänst stort lycka till och en rolig dag i spåret!

För mer tips och inspiration inom hälsa, kika in på www.ptjmagasin.se

Lidingöloppshelgen arrangeras i samarbete med