Hur blir man en bättre löpare genom längdskidåkning?

Hur blir man en bättre löpare genom längdskidåkning?
Hur blir man en bättre löpare genom längdskidåkning?

Foto: Lidingöloppet och Svenska Skidskytteförbundet

Frida Karlsson, Moa Lundgren och Ebba Andersson har någonting gemensamt utöver skidåkning i världsklass: De har alla någon gång vunnit Lidingöloppet. Vad är det som gör längdskidåkare särskilt starka och uthålliga i Lidingöloppsterrängen? I den här delen av Lidingölabbet tipsar skidlegenderna Anna Jönsson Haag och Johan Olsson, liksom skidskyttelandslagets (och tidigare skidlandslagets) tränare Ola Ravald om hur man blir en bättre löpare genom skidåkning!

Vad har skidåkningen tillfört som har gjort dig till en duktig löpare?
Anna Jönsson Haag: Den klassiska skidåkningen kräver en del spänst för att få till diagonalskidåkningen/uppförsåkningen och det gör att vi ofta känner oss väldigt starka när vi också springer uppför. En skidåkare kanske inte springer så vackert, men många är väldigt starka och speciellt uppför!

Många längskidåkare verkar ha en fördel i Lidingöloppsspåret. Vad är det som kan göra skidåkningen till en bra förberedelse för just Lidingöloppsterrängen?
Anna Jönsson Haag: Framför allt att man som skidåkare blir väldigt bra grundtränad, med ett bra syreupptag och en stark och genomträngd kropp, det gör att man håller hela sträckan och dessutom klarar av de tuffare partierna på banan utan att gå sig för stum då kroppen är stark nog att syresätta musklerna.

Hur gynnar skidåkningen totalkonditionen?
Johan Olsson: Främst så använder man ju hela kroppen i längdskidåkning. Vilket gör att det totala syreupptaget används mer än i många andra sporter. Sedan är ytterligare en fördel att det är så skonsamt för kroppen. Man kan alltså träna ganska mycket, med hög kontinuitet, vilket ju i slutändan är den främsta faktorn för att utvecklas i alla motionsformer. 

Har du ett tips på ett pass som kan förbereda inför framgångar i löpning?
Johan Olsson: Skidåkning görs ju oftast i kuperad terräng, som elljusspår t.ex. Dessutom är skidåkning uppför relativt jobbigt, medans utförsåkningen är i stort sett vila. Det gör att ett kort pass i lite högre intensitet liknar intervaller (sk ”naturlig intervall”) mer än löpning. Så mitt tips är att leta lite mer kuperade slingor för de korta passen, hitta flytet och gasa på litegrann. (För fler tips från Johan och Anna Olsson kan Du komma i kontakt med AJ Camps via den här länken).

Hur ska man göra för att hålla fötterna starka under vinterhalvåret så att man håller sig skadefri när man börjar löpträna igen?
Ola Ravald: Övergången mellan olika underlag, oftare från snö- till barmarkssäsong än tvärtom, är alltid en utmaning för en längdåkare. Risken att få ont och dra på sig en överbelastningsskada finns alltid.

För att försöka undvika det så har längdåkarna oftast med löpning i sin planering även under vintersäsongen. De springer vanligen mellan 1-3 pass/vecka hela vintern med olika tid och intensitet på passen. Det gör att de bibehåller löpbelastningen vilket gör att man klarar övergången från snö till hårdare underlag bättre. Sen vurmar vi mycket för att ha bra skor i övergången samt att stegra längd och intensitet progressivt så att ökningen av löpningen inte blir för stor på en gång. Sen, inte minst, att kontinuerligt arbeta med viss del styrka och aktiv rörlighet i löpmuskulaturen.

TCS Lidingöloppsveckan arrangeras i samarbete med