2010: Första milsegern för Isabellah

Teknikens utveckling när det gäller rörlig bild gjorde att flera åskådare filmade Lidingöloppet och lade upp på Internet vilket möjliggjorde att man i efterhand kunde få en helt annan överblick.

Till exempel att även kenyaner kan bli trötta vilket hände i Karins backe ett par kilometer från mål.

En som dock höll farten och stilen loppet igenom var Japhet Korir som efter en oerhört stark slutmil vann med över fyra minuter på 1.36.30 där tre fjärdedelar av segermarginalen byggdes upp under den sista dryga halvtimmen.

Bäste svensk blev debutanten David Nilsson från Högby som med sin fjärdeplats på 1.44.22 överraskade till och med sig själv. En annan nöjd debutant var Ulrika Johansson som trots att hon tvingades gå tre gånger på sista milen höll undan till seger på 2.00.40.

I den kvinnliga huvudklassens 10 km följde Hässelbys Isabellah Andersson upp andraplatsen från året före med seger på 35.03, halvminuten före klubbkamraten Anna von Schenck.

Det ökade hälso- och motionsintresset var utan tvekan en bidragande orsak till att antalet anmälda fortsatte att öka där den nya rekordsiffran skrevs till 39.744.

2011: Största segermarginalen

Anmälningskurvan steg ytterligare i det 47:e Lidingöloppet och redan i början av augusti var anmälningstaket nått på tremilen trots att antalet platser ökats med tvåtusen till 20.000. För första gången hade evenemanget över 40.000 anmälda löpare där 43.175 markerade rekordet.

Isabellah Andersson hade etablerat sig som en av världens främsta maratonlöpare med en sjundeplats på VM i Sydkorea månaden före och vann mildistansen på Lidingö för andra året i rad. I herrloppet stack de två senaste årens vinnare Japhet Kipkorir och landsmannen Lewis Korir iväg direkt på startskottet och lämnade snabbt övriga löpare långt bakom sig.

Duon höll ihop till strax före två mil och vid Grönsta efter 20 km ledde Lewis med 15 sekunder före Japhet som i sin tur var 4,5 minuter före trean Haben Idris från Hässelby. På sista milen kroknade Korir helt medan Lewis efter en riktigt stark slutmil vann med över sju minuter på 1.34.54 – den största segermarginalen i loppets historia och den tredje snabbaste tiden. Tvåa blev David Nilsson på personliga rekordet 1.42.01 med Lars Johansson som trea en halvminut efter.

2012: Nytt deltagarrekord och miljonte löparen

Den positiva trenden fortsatte och med 44.144 anmälda noterades nytt rekord för femte året i rad. Uppmärksammad var också Magnus Hedström från Lund som blev den miljonte löparen att anmäla sig till Lidingöloppet.

Lördagens Lidingösvensk var 23-årige Eric Senorski från Örgryte IS som i sin debut på 30 km var näst starkast av alla på sista milen och sprang upp sig till en slutlig fhjärdeplats på 1.40.50. Snabbast av alla var för andra året i rad Lewis Korir vars 1.35.26 innebar en segermarginal på 3,5 minuter.

Efter två raka segrar i milloppet kom Isabellah Andersson till ön med flera förkylningar bakom sig och kunde inte ge Perine Nengampi en match. Den unga kenyanskan vann md en 1,5 minut på 34.13 med Isabellah som tvåa.

2013: Tredje raka för Lewis Korir

För första gången sändes hela Lidingöloppshelgen live i rörliga bild på Internet. En mycket uppskattad tjänst som hade över 60.000 besök. De som var på plats fick uppleva moln med inslag av sol och utmärkt löparväder.

Allra mest bråttom på tremilen hade Lewis Korir som vid det här laget kunde banan bra och blev den första att vinna Lidingöloppet tre år i rad. Detta efter en nästan fem minuter stor segermarginal tack vare 1.35.23. Kampen om positionen som bäst svensk var nästan hela loppet en duell mellan Högbys David Nilsson och Vallentunas Lars Södergård. Första halvan växeldrog de men sedan försvann David iväg och var som mest en halvminut före men fångades in och passerades av Lars som nådde målet först av de två – 1.41.17 mot 1.42.13. Därmed förbättrade Lars sitt personliga rekord med åtta minuter i vad som var hans tionde start på tremilen.

Ingen Isabellah Andersson på 10 km och därmed kunde Perine Nengampi försvara sin seger ganska enkelt och var med 34.11 nästan minuten snabbare jämfört med ett år tidigare. Tvåa blev Akeles Cecilia Kleist distanserad med över två minuter.

Vinnare i M60-klassens 10 km var Bo Christer Bertilson som sprang i mål med lagerkrans för första gången på 40 år. Åren 1971, 72 och 73 vann han juniorklassen.

Nytt för året var rullstolsklassen som genomfördes på fredagen och precis som övriga lopp var en utmaning med en riktig backe.

2014: Jubileum och rekordmånga anmälda

Det 50:e Lidingöloppet blev historiskt på flera sätt – nästan 45.000 anmälda i de olika klasserna och Lewis Korir blev den förste att vinna tremilen fyra år i rad.

Till det första Lidingöloppet 1965 var 644 manliga löpare anmälda på 30 km som då var enda distansen. Ett halvt sekel senare var 21.507 anmälda varav 5867 kvinnor och totalt till hela tredagarsevenemanget handlade det om hela 44.993. Det högt satta målet på femtiotusen löpare till 50-årsjubileet nåddes inte men 44.993 är alla tiders rekordsiffra och var fortfarande tolv år senare ohotad.

Kenyas Lewis Korir kämpade om segern på tremilen med Abete Chane till två kilometer från mål då han höjde tempot, lämnade etiopiern bakom sig och vann med en knapp minut på 1.37.13. Segern var Korirs fjärde raka vilket är rekord på manliga sidan. Näst flest har Mustafa Mohamed, Hälle IF, med tre åren 2003, 2004 och 2008. I damklassen lyckades Hälles Annelie Johansson med 1.57.28 besegra maratonstjärnan Isabellah Andersson med en minut.
 
Jubileet innehöll också fyra löpare som varit med alla 50 åren – Roger Antonsson, Solvikingarna, Sune Eriksson, Vagnhärads SK, Garry Johansson, Ludvika FFI, och Lars Nordin, Swedbank. Bästa snitttiden har Roger med 2.21.08 och han var 75 år gammal snabbast i kvartetten även 2014 med 3.42.57.

2015: Fortsatt kenyansk manlig dominans – andra segern för Annelie

På tremilen blev det kenyansk seger för 21:a gången på de senaste 25 loppen tack vare William Morwabe som med 1.37.36 var tolv sekunder före 2009 års vinnare Japhet Kipkorir.

Örebros Linus Rosdahl blev överraskande bäste svensk som tia på 1.44.56 sedan han passerat den i Spårvägen-linnet debuterande Lars Södergård på sista milen.

På damsidan ledde maratonlöparen Annelie Johansson från start till mål och tog sin andra raka seger trots att hon med 1.58.14 var nästan en minut långsammare än året före. Men det räckte för att hålla undan med en halvminut för den tidigare svenska rekordhållerskan på 3000 m hinder, Ida Nilsson från Högby IF.

2015 blev sista året för Lidingöstafetten som hade start och mål på Grönsta gärde. Den startade 1988 och hade fyra sträckor mellan två och sju kilometer och var som störst var 1992 med 1104 anmälda lag och totalt 4400 löpare. Men intresset sjönk och 2015 arrangerades Lidingöstafetten för 28:e och sista gången.

2016: Spurt hela vägen in på Grönsta – TCS ny titelsponsor

Den 52:a upplagan av Lidingöloppet bjöd på riktigt bra löparväder och slutade för ovanligheternas skull med en spurt på Grönsta gärde där det efter tre mils löpning till slut bara skilde en sekund mellan ettan och tvåan.

Etiopiens Desta Kibrom ryckte halvvägs och ledde fram till Abborrbacken 5 km från mål då den mer rutinerade Japhet Kipkorir var ikapp. De två var tillsammans in på upploppet och där var Kipkorir starkast och vann med en sekund på 1.37.51. Det innebar en tangering av den minsta segermarginalen från 1990. Förstplatsen var Kipkorirs andra i Lidingöloppet, sju år efter den första, vilket innebar kenyansk seger för åttonde året i rad.
Bäste svensk blev Högbys David Nilsson som trea på 1.38.44 med vilket han var en dryg minut före trefaldige vinnaren Mustafa Mohamed.

I damklassen var Ullevis Maria Larsson starkast och lyckades i sin debut på tremilen springa ifrån den betydligt mer rutinerade Malin Ewerlöf och vinna med två minuter på 1.56.53.

Lidingö Tjejlopp bytte namn till Rosa Bandet-loppet i ett samarbete med Cancerfonden där syftet är att samla in medel till forskning om bröstcancer, sprida kunskap om sjukdomen och främja fysisk aktivitet. 10 km-loppet kompletterades med 4 km och vinnare på den förstnämnda distansen blev Sylvia Kiberenge (senare Medugu) på 34.51. Bästa svenska blev hinderlöparen Charlotta Fougberg som femma på 35.43.

Den globala IT-jätten TCS (Tata Consultancy Services) gick in som titelsponsor vilket innebar ett lyft för Lidingöloppet. De skapade möjligheter för IFK Lidingö Friidrott och IFK Lidingö Skidor att använda mer teknik och skapade bland annat en event-app för mobiltelefon med resultat, deltagarinfo med mera som gav ett stort mervärde.

2017:Äntligen svensk seger på manliga 30 km

Efter närmare tre decennier av kenyansk dominans lyckades Napoleon Solomon från Tureberg vinna tremilen som blott andre svensk på 40 år.

Den 23-årige Napoleon Solomon var ny i Turebergs linne och VM-debuterade på 3000 m hinder i London. Sju veckor senare gjorde han sin första start på tremilen och lyckades utan speciella förberedelser vinna med över minuten på 1.38.47 som var den sjunde bästa svenska tiden. Detta efter sololöpning de sista 13 kilometerna. Därmed blev han förste svensk på nio år att vinna manliga tremilen och den blott andre sedan 1978 då Lars Enqvist från Kils AIK triumferade.

30 km var en ny distans för Napoleon men inte Lidingöloppsspåret där han sju gånger vunnit i ungdoms- eller juniorklasserna.

I damklassen upprepade Maria Larsson segern från året före när hon sprang mer än 1,5 minut snabbare och vann med en minut på 1.55.19. Det var den tredje bästa svenska tiden bakom Lena Gavelin (1.53.13 2002) och Anna Rahm (1.53.20 2008).

2018: Suverän soloseger för Napoleon Solomon

Årets kanske största utropstecken på manlig långdistans var Napoleon Solomon som vann tremilen för andra året i rad och gjorde det i utklassningsstil.

Efter Grönstabacken efter 21 km lämnade han Ebba Tulu Chala bakom sig och sololöpte till en 1,5 minut stor seger på 1.37.41. Därmed blev han andre svensk efter Mustafa Mohamed att vinna loppet två år i rad. Bara två svenskar har sprungit snabbare – Mustafa med 1.37.10 2008 och Magnus Bergman med 1.37.24 1992.

Efter sin seger i Rosa Bandet-loppets 10 km 2016 kom Sylvia Medugu tillbaka 2018 och testade då den tre gånger så långa distansen. Det gick galant och hon vann till slut med nära minuten före USA:s Annie Bersagel. Segertiden 1.52.59 innebar också att Lena Gavelins 16 år gamla banrekord förbättrades med 14 sekunder. Trea slutade Hanna Lindholm, Huddinge AIS, som med 1.54.16 gjorde den tredje bästa svenska tiden i ett lopp där fyra svenskor sprang under 1.56 vilket aldrig hänt tidigare.

Premiär för Print-on-Demand vilket bland annat innebar att nummerlapparna skrevs ut på plats enbart för dem som kom till start vilket var ett stort miljösteg. Det gjorde att även efteranmälda kunde kunde få sitt namn på lappen.

2019: Nytt banrekord av Sylvia Medugu

Den i Danmark boende kenyanskan Sylvia Medugu försvarade segern på tremilen och satte åter banrekord. På herrsidan blev det svensk seger för tredje året i rad, denna gång tack vare Robel Fsiha.

I idealiska förhållanden såg fjolårsvinnaren Sylvia Medugu till att det gick fort från start och gick loss på ett tidigt stadium, men var i Abborrbacken efter 25 km ikappsprungen av Yeshimebet Tadesse. Medugu ryckte dock igen och vann med en minut på 1.51.57 och förbättrade sitt eget ett år gamla banrekord med lika mycket. Bakom tätduon gjorde Huddinges maratonlöpare Hanna Lindholm utan klocka på armen ett starkt lopp och slog med 1.52.57 Lena Gavelins 17 år gamla Sverige-bästa-notering med 16 sekunder.

I manliga loppet tog Spårvägens Robel Fsiha i den syrerika luften ledningen efter bara några kilometer och ledde vid Grönsta efter 20.6 km med hela 1.21. Trots att det var debut på distansen höll han uppför Abborrbacken och de sista fem kilometerna till en 32 sekunder stor seger på 1.37.55 före fjolårstrean John Musee från Kenya. Trea på 1.38.47 slutade de två föregående årens vinnare Napoleon Solomon. Två månader senare vann Robel Fsiha terräng-EM men diskvalificerades i efterhand för doping och blev av med medaljen vilket blev ett tråkigt slut på karriären för den i Etiopien födde 23-åringen.