När juniorklassen på 15,8 km infördes 1969 kom 135 löpare till start och sedan växte det fort och 1973 var det över trehundra. En av deltagarna i premiärloppet var 16-årige Bo Christer Bertilson från Duvbo IK som var med fem år i följd med placeringarna 10-2-1-1-1.
– Lidingöloppet var en av årets höjdpunkter när jag var junior och distansen och den kuperade banan passade mig bra. Det var mycket publik och jag gillade speciellt Karins backe två kilometer från mål. Jag tryckte till strax före krönet och avgjorde några lopp där, säger Bo Christer.
1970 var han tvåa, minuten bakom den tre år äldre Stefan Johansson från Smedby, efter att ha sprungit i spikskor. Men sedan följde idel segrar.
– 1971 tog jag ledningen från start och det var bara Ronnie Salomonsson från KA2 som hängde på. Men han släppte i utförslöpningen 500 meter från mål och jag vann med 11 sekunder på 53.58.
Seger med två minuter
1972 gjorde Bo Christers sitt bästa lopp genom att leda från start till mål trots att han varit förkyld och var osäker på formen.
– Sista killen släppte efter en kilometer och jag flöt genom loppet och var knappt andfådd i mål. Det enda som var lite jobbigt var att jag valde spikskor med 12 mm-spikar och nästan slog sönder fötterna eftersom det var en del asfalt.
Med 52.14 satte han banrekord för andra året i rad och vann med hela 2.16 före Alf-Åke Forsberg från Karlskoga. Fram till 1987 var det 20-årsgräns i juniorklassen och 1973 gjorde Bo Christer sitt sista lopp M20.
– Men då var jag inte i form. Jag gjorde lumpen på idrottspluton och förutom två träningspass om dagen var det exercis och det blev för mycket. Jag var övertränad och hade skavanker.
Tillsammans med Claes-Håkan Beimer och Anders Borglund bildade han en tremannaklunga och lyckades gå ifrån på slutet och vinna med sex sekunder.
– Men då var jag riktigt trött!
Andra prioriteringar
1974-1975 studerade och tränade Bo Christer 1,5 år på Brigham Young University i Utah följt av två år som hälsomissionär och representant för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga i Chile.
– I USA tränade jag hårt, för hårt, med veckodoser på ibland över 20 mil i veckan. Men under missionen blev det tvärtom. Som missionär finns det egentligen inte tid till träning men jag fick lov att under några perioder springa 20 minuter varje morgon.
När han kom tillbaka till Sverige som 24-åring 1977 prioriterade han familjebildning och läkarstudierna så det blev ingen fortsättning på löparsatsningen.
– 3000 m hinder var väl den distans jag kunde ha blivit bäst på och ett långsiktigt mål var länge Moskva-OS 1980. Men jag ångrar ingenting! Jag har en härlig familj med sex barn och tio barnbarn och ett inspirerande jobb som läkare där jag forskar på bland annat idrottsskador, säger Bo Christer vars personliga rekord på 3000 m hinder är 9.08,4 från 1975 då han var 21 år.
– Mitt bästa lopp är dock från 1970 då jag ännu inte 17 år fyllda gjorde 8.32,8 på 3000 m slätt i Tyskland. Då stämde allt!
Comebacken i Lidingöloppet
Men Bo Christer slutade aldrig att springa helt och har också motionerat i andra sporter som till exempel badminton. Han är 174 cm lång och har genom alla år hållit sina 60 kg. När barnen hade blivit tillräckligt stora började han löpträna lite mer och också tävla.
– 2006 genomförde jag Lidingöloppets tremil för första gången och hade 2.13 och året efter 2.03.48. Då missade jag åldersrekordet med 32 sekunder i det blöta vädret och det grämer mig.
2011 sprang han 15 km i 50-årklassen och slutade tvåa på 58.59.
– Vi startade med M22-löparna så det var lite svårt att hålla koll på konkurrenterna. Ett par kilometer från mål ropade någon att det skilde minuten till ettan och då tryckte jag till. I mål fattades 19 sekunder till vinnaren Mats Mattes från Edsbyn som är åtta år yngre.
Att som 58-åring springa 15 km i tuff terräng med en snittfart på under fyra minuter per kilometer är verkligen bra.
– Utifrån de åldersfaktorer som finns så var min tid i förhållande till ålder 48.26 och det var bättre än alla M22-löparna!
Bo Christer är född och uppväxt i Vasastan i Stockholm men bor sedan 1980-talet i Haninge söder om huvudstaden. Där tränar han på lördagsmorgnarna men den så kallade Lördagsklubben som är ett kompisgäng som brukar springa 13 km. Utöver det blir det något 20 minuters lunchpass per vecka och cykling till och från jobbet på Karolinska sjukhuset (2,2 mil enkel väg) när vädret tillåter. Det räckte till veteran-SM-guld i duathlon (löpning-cykel-löpning 2013).
Seger nummer fyra
2013 sprang Bo Christer 10 km i 60-årsklassen och var då yngst av alla. Han tog ledningen från start och fick bara sällskap av Jörgen Thorsell från Borlänge. Men det var Bo Christer som fick dra.
– I juniorloppen på 70-talet ryckte jag i Karins back men denna gång gjorde jag det strax före krönet på Abborrbacken halvvägs in i loppet.
Han nådde målet på Grönsta på 40.30 och vann med över halvminuten och fick 40 år efter sista juniorsegern uppleva hur det är att vinna som veteran!
Fakta
Bo Christers Lidingölopp
1969 10 57.15 M20 15,8 km
1970 2 55.05 M20 15,8 km
1971 1 53.58 M20 15,8 km
1972 1 52.14 M20 15,8 km
1973 1 52.28 M20 15,8 km
2006 201 2.13.10 M 30 km
2007 121 2.03.48 M 30 km
2011 2 58.59 M50 15,3 km
2013 1 40.30 M60 10 km
