Medaljsammanställning 1989-

Att gå i mål på klassiska Grönsta Gärde är en alldeles speciell känsla, att dessutom direkt därefter få ta emot den klassiska Lidingöloppsmedaljen, varje år med ett unikt motiv från Carl Milles är nästan ännu häftigare. Medaljerna har blåvita band, detta då Lidingöloppets båda ägarklubbar IFK Lidingö Friidrott och IFK Lidingö Skid- och Orienteringsklubb bär färgerna. Undantaget är Rosa Bandet-loppets band som är rosa-vitt.

Medaljer

Samtliga medaljmotiv är av Carl Milles statyer. Statyerna finns att beskåda på Millesgården på Lidingö.

1989 Till en annan värd
1990 Till en annan värd
1991 Till en annan värd
1992 Vingarna (tidigare vandringspris M 30 km)
1993 Faun med korpar ( tidigare vandringspris K 15 km)
1994 Bågskytten
1995 Vindarnas gudinna ( tidigare vandringspris i M 30 km)
1996 Aganippe-fontänen
1997 Europa och tjuren
1998 Genius
1999 Danserskorna
2000 Bror och syster
2001 Solglitter
2002 Den flygande hästen
2003 Diana
2004 ”Skogsnymf” ur Människan och naturen
2005 Kenttaur med fåglar
2006 Guds hand
2007 Lek med fiskar
2008 Engelbrekt
2009 Skridskoprinsessan
2010 Jona och Valfisken
2011 Detalj av Poseidon
2012 "Systrarna", detalj ur Uppståndelsefontänen
2013 Lilla Najaden (detalj)
2014 Människan & Pegasus
2015 Heraldiskt lejon
2016 "Målaren", detalj ur Aganippefontänen
2017 Hylas
2018 Eurydike
2019 Springande rådjur
2020 Noshörning
2021 Svala c:a 1950
2022 Skogsgud med tre korpar
2023 Stegrande Häst

Kort om Carl Milles;
Carl Emil Wilhelm Milles, född Andersson 23 juni 1875 i Lagga socken (i nuvarande Knivsta kommun), död 19 september 1955 på Lidingö, var en svensk skulptör. Carl Milles var verksam främst i Europa, men under lång tid också i USA. Han är känd för sina fontäner och andra verk i monumentalformat. Läs mer om Carl Milles på www.millesgarden.se

Medaljtider genom tiderna 

Under de fem första åren fick de som klarade segertiden plus 30 procent IFK Lidingös bronsplakett med ”Lidingöloppet” i relief. 1969 var medaljtiden så bra som 2.12.33, vilket 316 man klarade och därefter fastställdes medaljtiden till 2.15.00 oavsett vad segertiden blev. 

Från 1976 kom alla att få medalj och då byttes plaketten ut mot silvermedalj till dem som klarade 2.15. 

När de kvinnliga deltagarna blev så pass många på 30 km att även de skulle få en silvermedaljtid, så gjordes olika jämförelser, både vad gällde jämförande tider mellan kvinnorna som sprang 15 km (vilket fram till 2005 var kvinnornas huvudlopp) och även procentuellt antal som borde få silvermedalj. 

Fram t o m 1992 var silvermedaljtiden 2.15 för MK 30 km. Kvinnornas medaljtid var från 1993 och t o m 2000 2.35 för att 2001 ändras till 2.38. 

Kvinnornas silvermedaljtid på 15 km var då liksom nu 1.15

Våra partners

tcs TATA Consultancy Services